LKABs gruva i Malmberget är den näst största i sitt slag i världen. På totalt mer än 60 mil underjordiska vägar arbetar hela tiden hundratals last- och transportbilar – många av dem Mercedes-Benz. Fredrik Oskarsson och hans kollegor ser till att de håller sig rullande med hjälp av verkstäder ända ner till 1250 meters djup.
Att ta sig ner i Malmbergsgruvan är en speciell upplevelse. Resan börjar i vad som verkar vara en vanlig tunnel – men som aldrig slutar…
Efter 20 minuter på snedbanan som tunneln kallas, kommer vi ner till 1250 metersnivån där en stor del av brytningen av järnmalm sker idag. Här är tunnlarna stora och dragbilar med mäktiga trailers med 90 ton malm i lasten möts utan problem. I väggarna syns här och där stora portar som döljer allt från kontor till verkstäder. Det är svårt att förstå att man är mer än en kilometer under jorden, och av själva brytningen märks bara vrålet när de tunga trailerekipagen kör förbi.
Här vi möter Fredrik Oskarsson och hans Vito servicebil. Mycket av servicearbetet sker nere i gruvan. Där det aldrig vare sig snöar eller blåser och alltid är bra arbetstemperatur.
”Vi har alltid servicepersonal nere i gruvan”, säger Fredrik.
” Här går mängder av Mercedes-bilar. Allt från Vito till Arocs. Dessutom är det motorer från Mercedes-Benz i många kompressorer och andra maskiner.”
Mercedes blir allt vanligare i gruvan, mycket tack vare anläggningsbilen Arocs. Vid vårt besök rullar en fyraxlad Arocs 4154 in en av de två stora ljusa verkstadshallar som används för lastbilsservice och reparationer. Det är bara väggarnas form som avslöjar att den stora och ljusa verkstaden inte ligger i en vanlig byggnad.
”Här kan vi göra alla typer av reparationer”, säger Fredrik. ”Det sparar enormt med tid att inte behöva dra upp en tung lastbil med bärgare till ytan. Takhöjden är generös och vi har en 25-tons travers i taket.”
Liksom de andra lastfordon som bara används i gruvan är Arocsen vare sig registrerad eller besiktigad eftersom den alltid används inom inhägnat område. Det gör också att den går med mer last än vad den hade kunnat göra på allmän väg. Med sin tunga tippbalja har bilen en tjänstevikt på ca 20 ton och lastar ofta 35 ton på flaket. En bruttovikt på 55 ton är inga problem.
”Vi har ytterst höga egna säkerhetskrav själva”, berättar Maritha Mossberg som är kommunikatör på LKAB och vår guide i underjorden. ”Vi gör till exempel avgaskontroll på alla bilar som körs här nere var åttonde vecka och bromsprover lika ofta.”
Tunga vikter och ständiga backar gör att bromsar och däck har kort livslängd i gruvan. Mercedes turboretarderkoppling är en stor hjälp här. Både när det gäller att komma igång och att hålla nere farten med minsta möjliga slitage.
– Det är bara lastbilar som gäller för transporter här, säger Fredrik. Dumpers är både för långsamma och höga. Arocs har visat sig vara perfekt.
Det är inte alltid Fredrik och hans kollegor använder de stora verkstäderna. Ofta görs service och mindre reparationer i så kallade serviceorter. Tunnlar som inte längre används för produktion eller transporter där man har servicedepåer med de delar och vätskor som ofta används. Mycket har mekanikerna också med sig i servicebilen.
Fredrik arbetar dock inte bara under jord. Med ett upptagningsområde som är större än Belgien och Holland tillsammans blir det många mil på vägarna. Även om det är glest befolkat så är det mycket trafik, inte minst eftersom många lastbilar som ska till och från norra Norge väljer att använda de snabbare vägarna på den svenska sidan.
Bara för att komma fram till en bil som behöver hjälp kan det ta åtskilliga timmar. Under åren har man därför byggt upp ett bra samarbete med Norrbottens bärgare.
”Avstånden är långa här så det finns gott om bärgare. Det är duktigt folk som verkligen är problemlösare. Om vi är osäkra på ett problem och vi vet att det finns en bärgare som kan vara på plats snabbare än vi så kan vi ofta lösa på telefon med dem. I alla fall så att bilen kan köras vidare till en av våra verkstäder.”
Snön och kylan skapar också speciella typer av problem.
”En gång hade en chaufför gått ur bilen för att kissa vid en vägkant och dörren låstes när han var ute. Det var -35 grader ute och han hade inte ens ytterkläder på sig. När vi kom fram stod han och kramade avgassystemet för att hålla sig varm.”
